Syfte: Syftet Àr kartlÀgga vilka företag det Àr som tillÀmpar respektive inte tillÀmpar formella belöningssystem. Dessutom syftar arbetet till att beskriva varför mindre företag har tagit besluten att anvÀnda eller inte anvÀnda formella belöningssystem och om de tror att belöningssystem har positiva eller negativa effekter pÄ vissa faktorer. Metod: Uppsatsen bygger pÄ kvantitativ metodteori. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor om formella belöningssystem i mindre företag, har vi genomfört telefonintervjuer med representanter för 40 mindre företag. Svaren har sedan sammanstÀllts och analyserats med hjÀlp av statistikprogrammet SPSS.

Att en fungerande kommunikation och kunskapsöverföring mellan organisationer Àr vitalt för ett lyckat samarbete har faststÀllts. Denna uppsats undersöker hur formen för kunskapsflödet kan pÄverka kunskapsöverföringen, i termer av formell och informell överföringsprocess. Det vi har kommit fram till Àr att bÄde det formella och informella kunskapsflödet har en stor inverkan pÄ kunskapsöverföringen. Det formella kunskapsflödet bestÄr frÀmst av varierad dokumentation och Àr effektiv vid kunskapsöverföring till en stor massa. Det informella flödet pÄverkar framförallt öppenheten i kunskapsöverföringen.

Syfte: Syftet Àr kartlÀgga vilka företag det Àr som tillÀmpar respektive inte tillÀmpar formella belöningssystem. Dessutom syftar arbetet till att beskriva varför mindre företag har tagit besluten att anvÀnda eller inte anvÀnda formella belöningssystem och om de tror att belöningssystem har positiva eller negativa effekter pÄ vissa faktorer. Metod: Uppsatsen bygger pÄ kvantitativ metodteori. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor om formella belöningssystem i mindre företag, har vi genomfört telefonintervjuer med representanter för 40 mindre företag. Svaren har sedan sammanstÀllts och analyserats med hjÀlp av statistikprogrammet SPSS. Slutsatser: De företag som har formella belöningssystem kÀnnetecknas av att de Àr unga, tjÀnsteföretag, har högutbildade företagsledare och mÄnga anstÀllda. Motivering av personal Àr det som fÄr mindre företag att införa formella belöningssystem och önskan om att behÄlla den familjÀra kÀnslan fÄr andra att inte göra det. .

Denna uppsats studerar formella regler och informella rutiner utifrÄn det institutionellaramverket med ett fusionsperspektiv. Studien har företagits med hjÀlp av semistruktureradeintervjuer av anstÀllda pÄ olika nivÄer i den valda organisationen, Trafikverket. Fusionenskonsekvenser för de formella reglerna och informella rutinerna visade sig avhÀngigt huruvidagamla tillvÀgagÄngssÀtt slopats eller behÄllits. I organisationen vi undersökte intrÀffade detförra vilket ledde till att den tidigare presenterade bilden av den lösa kopplingenskonsekvenser inte gÀllde. Skillnaden kan förklaras av fusionsmomentet.

Syftet med vÄr undersökning var att beskriva det formella styrsystemets förÀndringar i en organisation som gÄr frÄn affÀrsverk till bolag. UtgÄngspunkten för vÄr undersökning var litteratur som handlade om styrning i statliga verk, moderna styrformer samt det formella styrsystemet. Undersökningen genomfördes pÄ postkontoret i Boden och LuleÄ. Vi intervjuade totalt sex personer pÄ tre olika nivÄer i organisationen för att fÄ olika perspektiv pÄ förÀndringen. För att minska risken för missförstÄnd mellan oss och respondenten spelades intervjuerna in pÄ bandspelare.

Att företag fattar framgÄngsrika strategiska beslut Àr avgörande för deras framtida överlevnad. I mindre företag har företagsledaren en central roll i beslutsfattandet. Ett strategiskt beslut som företagsledare i mindre företag kan stÄ inför Àr pÄ vilket sÀtt företaget ska utvecklas. Dessa beslut kan baseras pÄ information och formella analyser eller pÄ erfarenhet och intuition. Syftet med denna uppsats var att kartlÀgga hur företagsledare i mindre företag kan kombinera information frÄn formella analyser med erfarenhet och intuition vid strategiska beslut gÀllande företagets utveckling.

Denna rapport Àr inriktad pÄ ÀmnesomrÄdet ledarskap, dÀr fokus ligger pÄ att utreda om det finns likheter och skillnader inom ledarskap hos formella ledare inom byggvarubranschen jÀmfört med formella ledare inom damklÀdersbranschen. Intresset för denna studie uppkom dÄ vi insÄg att ledarskap Àr ett omfattat begrepp, vilket gör att det blir svÄrt att konkludera vad som kÀnnetecknar en god ledare och hur man utövar ledarskap pÄ effektivaste sÀtt. DÀrför ville vi ta reda pÄ vad det fanns för olika ledare och ifall man de kunde utöva samma ledarskap inom tvÄ skilt olika branscher.Rapporten Àr grundad av intervjusvar frÄn tre formella ledare inom byggvarubranschen och tre formella ledare inom damklÀdersbranschen. Valet av branscher gjordes för att fÄ största kontrasten och kunna göra en jÀmförande studie samt se ifall det fanns likheter och skillnader mellan de formella ledarna beroende pÄ bransch. Anledningen till valet att endast intervjua formella ledare var pÄ grund av att vi ville avgrÀnsa oss och ha den formella ledares syn pÄ ledarskap.Teoretiska referensramen omfattar benÀmningar om vad ledarskap Àr, följt av olika ledarskapsstilar, fyra perspektiv pÄ ledarskap, skillnaden mellan chef och ledare samt tio vÀgar till ett myndigt medarbetarskap för att fÄ en sÄ god arbetsmiljö som möjligt.

Denna uppsats handlar om formella metoder i samband med systemutveckling. Formella metoder anvÀnds frÀmst vid utveckling av kritiska system, men de kan Àven tillÀmpas i vanlig systemutveckling. Ny teknik utvecklas stÀndigt och system blir alltmer komplexa och detta medför i sin tur högre krav pÄ systemutvecklaren. MÄnga systemutvecklingsprojekt misslyckas och en bidragande orsak har varit bristfÀllig analys och framtagande av kravspecifikationer. Att tillÀmpa formella metoder i systemutveckling medför mÄnga fördelar.

Omfattande ekonomistyrning tillÀmpas i första hand utav stora företag och dessutom Àrformella styrverktyg konstruerade för tillÀmpning i stora företag. Ett företagsekonomistyrning Àr betydelsefull dÄ flera företag möter hÄrd konkurrens och finanskriser.DÀrmed Àr det intressant att studera smÄ och medelstora företags ekonomistyrning, eftersomekonomistyrningen likvÀl kan vara till fördel för smÄ och medelstora företag. Uppsatsenssyfte Àr att beskriva ekonomistyrningen hos smÄ respektive medelstora företag samt attanalysera skillnader mellan smÄ och medelstora företags tillÀmpning utav formellastyrverktyg. Uppsatsen följer en kvalitativ forskningsmetod dÄ avsikten Àr att skapa endjupare förstÄelse för formella styrverktyg i smÄ och medelstora företag. Uppsatsen Àrgenomförd med ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt i avsikt för att se helheten iforskningsproblemet.

Vi ville forma en helhetsbild av informellt ledarskap utifrÄn teori, stÀrkt av en empirisk undersökning, för att sedan svara pÄ hur formella ledare skall agera för att ha nytta av informellt ledarskap. UtifrÄn helhetsbilden av informellt ledarskap som vi genom teorin har skapat menar vi att informella ledare har tvÄ förmÄgor, empatisk förmÄga samt förmÄgan att tolka och klargöra uppgifter. Tack vare dessa förmÄgor Ätnjuter de ett stort förtroende hos medarbetarna. NÀr osÀkerheten i en organisation Àr stor finns ett behov av förstÄelse hos medarbetare. De informella ledarna skapar denna mening genom att tolka och klargöra budskap och rykten och vÀxer sig starka genom detta.

Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur en organisationsförÀndring kan mÀtas med avseende pÄ formella och informella element samt att presentera hur mÀtprocessen kan genomföras. Studien bygger pÄ intervjuer och dokumenterade utvÀrderingar. Studien visar att de formella elementen mÀts genom att kontrollera att mÄlen som satts upp inför förÀndringen Àr uppfyllda. De informella elementen mÀts genom medarbetarundersökningar dock utan nÄgon koppling till förÀndringen som har genomförts. NÀr de informella elementen mÀts i en förÀndringsprocess görs detta genom sÄ kallade attitydmÀtningar.

Sociala medier och andra medier har kommit att ta en stor plats i det svenska samhÀllet. I takt med att samhÀllet förÀndras har ocksÄ elevernas intressen och vanor gjort det. Vi har under utbildningen till sprÄklÀrare observerat att kunskapsnivÄn inom Àmnet engelska kan skilja ganska mycket mellan elever i samma klass. Syftet med studien Àr dÀrför att ta reda pÄ hur elever i Ärskurs nio anser att de lÀr sig engelska bÀst och hur formellt och informellt lÀrande pÄverkar deras sprÄkutveckling. För att fÄ svar pÄ syftet och studiens frÄgor har vi anvÀnt oss bÄde av en kvantitativ metod i form av en enkÀt med fasta svarsalternativ, och en kvalitativ metod i form av en intervju i fokusgrupp.

PÄ senare tid har det ekonomsiska arbetet i elitidrottsföreningar blivit allt viktigare i och med införandet av exempelvis elitlicensen för elitidrottsföreningar. AnvÀndningen av olika ekonomiska styrmedel har pÄgrund utav detta blivit en viktigare aspekt för dessa föreningar.Formella styrmedel kan beskrivas som de styrmedel som föreningarna anvÀnder nÀr de arbetar med de ekonomiska frÄgorna. DÀrför Àr denna studie inriktad mot just dessa styrmedel dÀr uppsatsen har som syfte att först definiera de formella styrmedlen för att sedan förklara innebörden och betydelsen av dem för föreningarna. Slutligen kommer uppsatsen försöka skapa en förstÄelse för hur föreningarna anvÀnder sig av dessa styrmedel i sin verksamhet.De formella styrmedel som denna studie beskriver Àr resultatplanering, kalkylering, budgetering, prestationsmÀtning, benchmarking, processtyrning och belöningssystem. Dessa styrmedel har sedan blivit anpassade sÄ att de passar in pÄ elitidrottsföreningar istÀllet för företag dÀr det kan skilja en del hur anvÀndningen ser ut.Resultatet av studien hÀmtas frÄn de telefonintervjuer som har gjorts med de olika elitidrottsföreningarna.

Den traditionella arbetsmiljöforskningen bestÄr i stor utstrÀckning av forskning som berör de yttre faktorerna pÄ arbetsplatsen. Stora resurser lÀggs pÄ att kartlÀgga belastningsergonomin pÄ arbetsplatsen, samt vad exponering av kemikalier har för inverkan pÄ arbetstagarna1. Jag har valt en annan inriktning att studera faktorer inom arbetsmiljön. Jag vill genom denna studie visa pÄ hur landstingets professionella struktur i kombination med de formella och informella reglerna pÄverkar arbetsfördelningen/ arbetsförutsÀttningen hos de anstÀllda. Enligt forskning som bland annat Douglas North presenterar skall alla organisationer till viss del prÀglas av sÄvÀl formella som informella regler.

Syftet med denna selektiva kunskapsöversikt var att belysa de faktorer som kan bidra till att Ă€ldre mĂ€nniskor kĂ€nner autonomi och möjlighet att sjĂ€lva pĂ„verka sina liv trots att de Ă€r i beroendestĂ€llning till andra för att klara sin allmĂ€nna dagliga levnad. UtifrĂ„n den valda forskningslitteraturen fokuserade vi oss pĂ„ tre teman; formella och informella omsorgsgivares betydelse för autonomi, valmöjlighet/delaktighet samt livskvalitet. Kunskapsöversikten tolkades sedan hermenutiskt. Resultatet pĂ„visade att bĂ„de informella och  formella omsorgsgivare har en stor betydelse för Ă€ldres upplevelse av autonomi, dĂ€r integritet och sjĂ€lvbestĂ€mmande var ledorden. Äldre mĂ€nniskor upplever inte delaktighet i omsorgssituationer eller handlĂ€ggningsprocessen.